One my bloody way...




Att ta sig till jobbet tar runt 60 minuter för undertecknad. I runda slängar.

97,6% av tiden avskyr jag verkligen. Att lägga en timme av sitt liv varje dag på att ta sig till jobbet går rakt emot mina principer. En timme av mitt liv varje dag går åt till att ta sig till buss, ta sig vidare till tåg och sedan medelst fotgängeri (som det enligt Horace sällskap säkert inte heter) ta sig till avdelning 159 i Voice-koncernen för att göra skäl för löneslippen.

Frågan som alla självklart ställer sig; finns det då något tillfälle i denna timmeslånga psykiska tortyr som känns trevlig, angenäm och bara allmänt mysig?

Svaret är ja. Efter att man klivit in på stationen, letat sig fram till plattform 7 och validerat sitt icke-existerande kollektivtrafikskort är det dags för färden ner mot perrongen.

Den tar ganska exakt 2 minuter och 11 sekunder, turen nedför rullbandet. Om man nu inte springer förstås.

Men turen nedför rullbandet...

Fan så avkopplande.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0